SanChas blogg!

Alla inlägg den 14 maj 2009

Av SanCha - 14 maj 2009 22:56


Behöver knappast skriva något utan videosnutten får tala för sig själv! :)

ANNONS
Av SanCha - 14 maj 2009 22:17


Nu har "Änglar och demoner" premiär!

Nu står jag här i valet och kvalet, boken eller filmen.

Da Vinci koden var i alla fall bättre i bokform tyckte jag.

Vad tror Ni?


File:Angels and demons.jpg

ANNONS
Av SanCha - 14 maj 2009 21:50


...l???

Tänk att det här ska vara så roligt. (kiss och bajs-humor...hehe)

Ja så roligt att tom jag bloggar om det! *rodnar*

Av SanCha - 14 maj 2009 21:28


Det här har ju diskuterats fram och tillbaka om i flera år och jag tycker det är lite löjligt för om du har en fisk i handen och skulle sticka den med nål så rycker den till. Inte var det av skratt i alla fall, det kan jag garantera.


Nåja ett ganska så dåligt experiment har nu företagits av några forskare och det gick till så här och du får själv bilda dig en egen uppfattning vad du tror efteråt.


citat

De använde sig av guld-fiskar och utsatte dem för smärtsam hetta. En grupp fiskar hade fått morfin injicerat, men inte den andra.
När fiskarna efter två timmar utsattes för samma miljö, så reagerade den grupp som inte fått morfin på ett sätt som tydde på oro och rädsla.
- De resultat vi gått kan inte ha berott på bara en reflex, säger Joseph Garner i det nya numret av Applied Animal Behaviour Science.
- Det faktum att deras beteende ändrades så mycket, indikerar starkt att fiskarna på något sätt mindes den tidigare upplevelsen. Jag tror det visar att fiskar kan känna smärta.
De fiskar som fått morfin, ett starkt smärtstillande medel, uppvisade inga tecken på oro efter två timmar.
- Det var det avgörande.

slut citat


Av SanCha - 14 maj 2009 21:17


Näe nu tog jag i lite men jisses vilka kolosser va!

Maneten som i förrgår flöt i land på North Devon-stranden mäter över en meter i diameter. Enligt Daily Star fruktar nu experter att det bara är början av en invasion. Redan förra året varnade vetenskapsmannen Simon Boxall för att antalet maneter ökar i takt med växthuseffekten.


Vad gör vi med vår jord?


(Tillägg!

Känsliga och allergiska personer kan drabbas värre här av deras tentakler men annars är det ju känslan av att blir brännmärkt som kvarstår som tidigare av symptom.)

Av SanCha - 14 maj 2009 19:03


Man undrar varför det ska vara så svårt att komma hit och rada upp sig och sjunga den för mig va?


Mmmmmm.....

Av SanCha - 14 maj 2009 18:23


Tvättmaskinen lade av idag. 2 år gammal och slut redan?

Så jag ringde firman vi köpte den ifrån och efter att fått prata med olika gubbar kom jag till en människa som pratade mitt språk.

Han instruerade mig hur jag skulle gå till väga efter min beskrivning av maskinens beteende och när sedan mannen kom hem fick han göra det praktiska medan jag stod bredvid och tog den teoretiska delen.


Samarbete kallas detta för mina vänner!


Nåja det här hade vi inget för och tiden raskade på så jag satte igång med maten medan jag med ena örat hörde hur maskinen malde som ett gammal tröskverk. Mannen såg jag bara ändan och hälarna av eftersom han djupdykit in i avloppet och maskinens alla slangar.

Rätt var det var så small det till och en slang for av grovkökets avlopp och det sprutade vatten vill jag lova. Hunden stod på två ben och applåderade med frambenen och jag höll på att välta spisen då jag vid tillfället höll i ugnsluckans handtag. Tur var det att stekpannan stod på plattan längst in så jag hade tid att ta emot den innan den hamnat på golvet och kanske på mina tår...ajaj!

Nåja det som hände var att det satt fast något i slangen och detta något hade nu börjat röra på sig eftersom det blev något tryck inifrån maskinen och ut.


Mannen letade med sina fingrar i ett grenrör och vips kom det ut en liten råtta. Ja inte en riktig utan en stor grå tuss men tryckknappar i lite här och där. När vi studerade detta närmare kunde vi konstatera att det var rester från mannens vinterjacka som han ombesörjde själv och tvättade upp i början på maj.


Jag frågade om han inte tittat på jackan och att det saknades knappar. Då svarade den dumma mannen.

-Jag kan väl inte veta hur många knappar det var innan jag lade den i maskinen.

Man vet väl för guds skull om en jacka saknar tryckknappar.


Nu går maskinen igen och jag har kört ett korttidsprogram och den centrifugerade som den skulle och alla slangarna blev kvar denna gång.

Tack någon och knäpper mina händer i bön!



Av SanCha - 14 maj 2009 12:55


Ett riktigt växlande väder är det minsann och ser jag inte fel nu där jag sitter så regnar det lite. Var ute en snabbis på lunchen och då blåste det lite kallt men solen sken mellan molntapparna.

Hunden trivs när det är så här lite svalare och det vill jag ju inte ta ifrån honom -"så varsågod och regna på och blås utav helsike då".


Jag mötte en äldre man i skogen i morse som verkade lite vilsen. Han kom med en stor käpp och vek inte undan på den smala gångbanan. Jag stannade och pratade lite försiktigt med honom men han var så klar i huvudet så jag lämnade honom och kom ihåg förra gången jag gjorde bort mig.


Jag tog med mig hunden för att gå en sväng i skogen då en polisbil kommer åkandes på gångbanan. Det är ju en ovanlig syn varför jag fick rånare i bakhuvudet och tänkte ge upp skogen som vandringsplats. När bilen kom upp jämsides med mig och hunden stannade den och det gjorde jag också eftersom jag redan då kände på mig att jag gjort något fel. Underlig känsla!!!!

Polisen vevade ner rutan och frågade om jag sett en äldre herre med en påse i handen.

-Näe, svarade jag. Jag kom nyss men jag ska nog gå upp i skogen och ser jag honom vart ska han lämpas av då?

-Dit, pekade polisen och visade på ett område med äldreomsorg. De tackade för hjälpen och fortsatte att söka mannen sittandes i sin bil.

Själv tog jag apostlahästarna och stegade in i skogen.


För att göra en historia kort så hittade jag mannen med plastpåsen i handen. Jag pratade lite lugnande med honom först och sedan tog jag ett stadigt tag under armen på honom så han inte kunde smita och sedan stegade vi ut ur skogen och på väg mot äldreomsorgen.

När vi närmade oss kom gubben på att fråga;

-Vart ska vi?

-Hem, svarar jag lugnande.

-Fast jag bor där, pekar gubben med påsen i handen.

-Ja ja, svarar jag och ler och har ju varit med förr...hihi.

Mannen gör ett försök till att komma bort från min arm men jag håller lite hårdare denna gång och lugnar honom med min röst.


Så var vi äntligen framme och vi gick in genom grinden till deras gård. Ringde på dörrklockan och vände mig leendes mot mannen som nu gett upp.

Skönt när de resignerar och förstår allvaret av att rymma. Så jag kände att jag kunde släppa greppet om armen också.

Genom glasrutan ser vi en kvinna komma emot oss och öppna dörren;

-Ja, säger hon leendes.

-Ja detta är farbrorn som har rymt säger jag då klämkäckt och blinkar till kvinnan.

-...men honom känner jag inte igen, säger kvinnan.

-Jag sa ju det, säger mannen till mig och ler för första gången.

Jag stod där och tittade på den ena till den andra och kom mig knappt för att säga något. Till slut frågade jag vart mannen bodde och han pekar och säger t.o.m sin gata.

Jag kunde inte annat än be om ursäkt till dem båda och mannen lovade jag att följa med hem till sig också som plåstret på såret.


Det gjorde jag också och vi gick där och samtalade om allt mellan himmel och jord. Så när vi nådde hans port gav han mig en stor kram och talade om att jag  berikat hans dag. Det var inte så mycket som hände i hans liv och detta skulle han minnas ett bra tag nu och skratta åt. Både han och jag hoppades så att den andra mannen skulle komma till rätta också.


Jag gick hem och funderade på hur lustigt allt kunde bli på en och samma dag. Allt för att misstänkta rånare kanske befann sig i skogen.


Jag låter nu gubbarna vara ifred i vår skog ! :)


Presentation

Kategorier

Senaste inläggen

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30 31
<<< Maj 2009 >>>

Arkiv

Prenumerera på bloggen

Följ bloggen


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se